Lönsboda, nu kommer vi!

Ett inlägg för hardcorefansen. Om din popcornhjärna har en tendens att börja tänka på annat när texterna du läser överstiger 140 tecken kommer här en liten sammanfattning: Träningsvärk. Kvalvinst mot Pixbo. Tjockström. Supporterbuss Lönsboda. Kötta!

 

Om ni inte känner igen min handstil idag kan det bero på att jag varit och tränat för första gången på.. ja, evigheter, och jag är av denna anledning lite klen i nyporna. Men ni kan andas lugnt, jag vet mina begränsningar och jag vet hur man ska smygstarta. Jägarsitsen och äta chips samtidigt till exempel. Det funkade utmärkt om jag tänkte på Ben & Jerry paketet som väntade i frysen.

Som tur är har grabbarna i Slätafly något högre träningsmoral än mig. En rolig sak slog mig precis. Nu är jag inte helt säker på att alla detaljer hör till samma historia men jag tror att det var såhär det var: 

Säsongen 06/07 började serien med en klar förlust, 8-2 mot Vimmerby, med bland andra Friberg, Hirschman och en ung Klintorph i laget. Trots detta blev höstsäsongen inte helt nattsvart utan Slätafly parkerade vid juluppehållet någonstans mellan mitten och nedflyttning. Det var dock vårsäsongen som var tung. Endast tio inspelade poäng, en förkrossande förlust mot Mullsjö hemma i skjulet, 1-14, där Gabriel Moberg, nu i Hovslätt gjorde fem mål varav ett hattrick på 2.20 i sista perioden innan han fick matchstraff. Jävelskapet kulminerade i sista omgången. 

Två lag åkte ut direkt, ett lag fick kvala för att hålla sig kvar. Alingsås låg under strecket på 22 poäng, Slätafly på kvalplats med 24 poäng och Engelholm över kvalstrecket med bättre målskillnad än Slätafly. Alla tre lagen skulle möta lag som inte hade något att spela för, Engelholm hade fördelen att spela på hemmaplan mot Vimmerby, medan Alingsås och Slätafly hade bortamatch mot Fagerhult respektive Partille. Alingsås förlorade hedersamt med 5-3 medan Engelholm vann sin match mot Vimmerby och säkrade därmed platsen i division 1 07/08. Slätafly lade sig platt på marken och förlorade i en måstematch med 9-0, man blev helt överkörda av Partille som vann skotten med 41-19. Skandal!

Därmed väntade ett tufft kval mot Pixbo Wallenstam IBF, som slagit Stanstad i två raka matcher i play-off 1, för att hålla sig kvar i näst högsta serien. Första matchen spelades i Götet och för den som vill läsa ett referat finns det här. För den som helst slipper är de sista meningarna det viktigaste:

Slätafly måste hitta på nåt riktigt bra och inte glömma sin målvakt i bussen för att kunna vända på det här.

Kul att se att båda formationerna i PW skapar chanser och dessutom levererar mål. Det ser riktigt bra ut och säsongens sista match i Torsås idrottshall den kommande lördagen borde kunna bli en fin avslutning på säsongen med ett möjligt avancemang till Division 1 nästa år. 

Jag hade bestämt mig för att inte titta på returmatchen så jag satt hemma och rullade tummarna men som vanligt blev abstinensen så pass besvärande att jag hellre ville se skeppet sjunka än läsa om det i tidningen så jag gick dit ändå, lite efter matchstart så när jag kommer in i hallen och ser bortalaget leda med 1-0 vänder jag nästan i dörren funderar på att njuta av den fina vårsolen i stället men jag gillar att plåga mig själv (jag håller ju på Arsenal för fanken!) så jag satte mig och började glo. Därefter är det helt svart, jag kommer inte ihåg någonting fram till 15 sekunder före slutet, då resultatet på tavlan var 9-4 vilket betydde Sudden-death. Då får PW helt plötsligt fram bollen till en fri spelare mitt i slottet som tar emot, fintar målvakten till vänster, drar höger och rullar bollen i stolpen. Bollen ligger fri en stund men Nagge skriker och svär och flyger fram, "BOLLEN ÄR UNDER DIG, RÖR DIG INTE!!!". Hela hallen är knäpptyst, ingen andas, spelarna står stilla, ingen gör någonting. Ett utkast friställer Jonas "Osa" Carlsson som med fyra sekunder kvar rullar in bollen under armen på målvakten och Sporthallen exploderade, jag har aldrig hört ett liknande ljud någonsin. Eufori. Black Out igen.

Varför tjatar jag om detta då? Förutom att det är en bra historia med ett fantastiskt slut så är det ett gammalt tidningsurklipp jag kommer ihåg. På framsidan löd rubriken "(Osa)nnolikt!" och var fylld med känslor (och en del felaktigheter, som att Osa skulle lägga klubban på hyllan), men vänder man på bladet kan man läsa en krönika av en tråkig tjockis som bara kan säga att ett lag som tränar så dåligt inte förtjänar att spela i näst högsta serien. Jepp. Nu vet jag inte om Slätafly verkligen tränade dåligt för jag var för dålig för att vara med i truppen, men numera är det nog inte många i serien som tränar hårdare än vad Slätafly gör. Och sedan var det en dålig ursäkt för att drömma sig tillbaka och bli lite nostalgisk.

I morgon står bortamatch mot Lönsboda på agendan och på pappret är det en match Slätafly ska vinna 10 gånger av 10 men Lönsboda är ingen lätt match på hemmaplan. Dock har det bara blivit tre poäng för dom i Lönsboda, tre likamatcher mot Palmstaden (!), Carlshamn och Hovslätt, men i resterande fyra matcher har man spelat jämnt: 6-8 mot Engelholm, 1-3 mot Röke (för övrigt Rökes enda seger efter full tid), 5-7 mot Sävsjö och 6-7 mot Munka-Ljungby så Slätafly behöver verkligen uppbåda samma spel som man visat upp i matcherna mot Sävsjö och Munka-Ljungby, annars kan det bli en svår nöt att knäcka.

För att hjälpa lite på traven kommer en supporterbuss, fylld till bredden med rediga bönner som är ruggigt poängsugna. Undertecknad vet inte riktigt hur det blir men eventuellt avgår även en mintgrönmetallic Citroën Berlingo från GL10 i Växjö på förmiddagen i morgon, med en datanörd från Malmö och en miljönisse från Teleborg bakom ratten.

I Lönsboda kretsar det mesta kring Mattias Andersson (seriens assistkung, 20 stycken) och Kim Johansson (som ledde skytteligan efter två omgångar, på sju baljor. Efter det har det blivit åtta mål på elva matcher). Det är ett lag som jag inte vet så mycket om, mer än att Slätafly vann med nöd och näppe i förra mötet, trots ett spelövertag som var gigantiskt. Trots att det tar emot att säga detta så spelar nog Lönsboda den tråkigaste innebandyn i serien och att nolla Lönsboda så Örlogsstaden får lite vittring igen skulle inte sitta helt fel. Levande topp- och streckstrider är det roligaste som finns.

Alltså, väl mött (förhoppningsvis) i Lönsboda imorgon!