Helgen som varit

Detta skrivs med ett par tre 60 timmarsveckor i ryggen (inklusive 14 mycket mysiga timmar i måndags, som ändå resulterade i 0 poäng på duggan), så om jag verkar oengagerad, lat och dryg är det för att allt är som vanligt! Precis som jag brukar när jag inte har lust att skriva en halv roman (eller, jag hade gärna gjort det om jag trodde att någon skulle läst) så länkar jag först ett youtube-klipp sedan skriver jag lite i förbifarten om en match jag inte tittade på och sedan ett par krystade rader om helgen som kommer.

Idag blir det garanterat gitarrfritt, utan falsett, ingen alkoholromantik och absolut inte något som får dina grannar att ringa nationella insatsstyrkan för att hindra dig att offra svarta getter i lätt obskyra ritualer till Hin Håles ära.

Både herrlaget och damlaget spelade mot jumbolaget i respektive serie och gjorde vad som förväntades av dem. Karin Söforth var helgens drottning och stod för hela sju poäng fördelat på fyra mål och tre assist. Johanna Strand gjorde sex poäng, 4+2, inte helt illa det heller. Som ni redan vet vann dom med 8-3 mot Fliseryd.

I herrarnas match mot Hovslätt var effektiviteten brutal och 6-1 efter första och 11-3 efter andra för 14-5 efter full tid är ju såklart väldigt trevligt att se såhär när målskillnadsjakten är så viktig. Ola gjorde fem poäng, 2+3 och Jens gjorde också fem poäng fördelade på samma sätt. Bilder från herrarnas match finns som vanligt på tommybodling.se.

På söndag väntar Röke på bortaplan och Röke på bortaplan, som dessutom slåss för sin överlevnad, är en potentiellt väldigt svår match. Jag kanske hinner skriva lite mer om den senare i veckan. Damerna har en spelledig helg, sedan väntar Nybro.

Nu ska jag svänga ihop något som inte framkallar omedelbara kräkreflexer i ett kök som saknar i princip allt utom diskberg (obligatorisk studentaccessoar). Vi får se hur det går. Förövrigt hoppas jag att några av er håller på Tottenham. In jår fejs, haha!

Vi hörs kära läsare!

Damlaget fortsätter segertåget

Debuten i Fliseryd

Säsongens sista bortamatch väntade och för motståndet stod Fliseryd, ett lag som ligger sist i tabellen, har tidigare Flyers spelaren Louise Nilsson i laget, och som i senaste matchen tryckte till Nybro ordentligt.  För dagen hade vi många spelare borta på olika ”uppdrag”, romantisk weekend, sportlov, fiska i Norge, sjuka barn, jobb att sköta och 50-års fest. Det felar en hel uppställning för oss idag och vi lånar med oss en 14-årig debutant i damlaget.

Fliseryd spelar en fysisk innebandy och är jobbiga att möta, det gäller att hela tiden jobba med rörelse och ha ett högt bolltempo. Första delen av period 1 börjar vi bra och vi får utdelning, vi har trygga 3-1 efter 12 min. Men därefter så släpper vi in våra motståndare och dras med i deras spel, Fliseryd utjämnar till 2-4 innan vila. Mittenperioden vill vi helst glömma, vi kom ofta fel i våra positioner, slarvigt PP som blev resultatlöst, desorienterade som lag. Men vi hittar tillbaka igen som alla bra lag kan göra, sista 5 min av andra perioden trycker vi på mot deras mål och skapar många chanser. Vi får det psykologiska viktiga målet precis innan perioden slut, det där 5-3 målet satt fint både i mål och för oss som lag.

 

I omklädningsrummet rätade vi upp och justerade inför sista och avslutande delen utav matchen. Det byggdes upp energi och vi hade allt i våra egna ben och klubbor, Fliseryd står redan och väntar på oss när vi äntrar hallen. Vi förväntar oss en hög press och den kommer, men våra spelare står upp och vi spelar oss ur deras angrepp på vår planhalva. Motåtgärd blir att vi drar upp tempot i vårt spel och då orkar inte Fliseryd hänga med, vi gör det riktigt bra nu, allt som vi tidigare gjorde fel gör vi nu rätt. En laginsats där vi tar tag i matchen igen visar på bra moral och att gruppen har god sammanhållning.  Många chanser och med lite mer skärpa i avsluten hade vi lätt nått två-siffrigt idag, slutresultat 8-3.

Firma Söforth och Strand står idag för vårt målskytte med assist av varandra samt från Åsa och Alma.  Denise Larsson ”draftad” från vårt F-14 har denna vecka tränat med oss inför denna match, debuten är nu avklarad. Hon visar upp ett mycket moget målvaktsspel och vi kommer att se många matcher från denna tjej i Flyers. Denise – Med beröm godkänt!!

Tack Ladies!!

// Roger

  

Inför Hovslätt

Dags för match igen, och det är jumbon som står för motståndet i helgen. De har på slutet vaknat till liv och vann mot Munka och var sedan 12 sekunder från att slå Höllviken, men lyckades med konststycket att släppa in två mål under denna tiden och gav därmed bort sina poäng till Skåne.  

Hovslätt. Mmmhh. Dom har ju värvat en del sedan förra matchen mot Slätafly, mest namnkunnig av nyförvärven är nog Andreas Elf som Slätafly har haft nöjet att möta några gånger. Elf började gråta utanför omklädningsrummet i Sporthallen en gång, jag tror det var Jonte som var lite elak vid pojkvaskern. Hur som är/var han en duktig innebandyspelare och vilket som gäller idag vet jag inte, det beror på hur fräscha hans knän är efter otaliga operationer. Men jag har en känsla av vi nog får se upp med honom på söndag, vare sig han skaffat dispens för en rollator med nyservade v-bromsar eller inte.

Fast det finns egentligen bara två scenarier denna match: Antingen gick luften ur Slätafly efter massakern förra veckan och då är det tveksamt om det blir poäng. Eller så visar Slätafly stake, rejält grov sådan, och kör över Hovslätt från första sekund till sista sekund. Jagar målskillnad. Huvudsaken är att de spelare som underpresterade förra matchen (vilket i princip betyder samtliga) visar viljestyrka. Jag vill se ledare på planen. Ett poängtapp på hemmaplan mot jumbon är jävla skandal vare sig det är 1996 års Stefan Mattsson eller en kataplexisk blobfish med hängpung som står i målet, det är skitsamma för tre poäng är det enda som betyder något i helgen. Annars lägger jag ner bloggen och låter den åldras lika värdigt som en burk Kräm Fräsch utan solhatt längs sidenvägen.

Svammel svammel svammel. Nu lägger jag ner detta. Äter lite müssli istället. Kanske lyssnar på 

Ridå

9-1 är inte roligt.

Man kan inte prata bort 9-1.

Marginaler: Mål i sista sekunden i första perioden
En vägg i målet: Victor Johansson tog nästan allt
Dåligt fokus: Släppa in två mål i samma powerplay. Uselt
Missade lägen: Slätafly tog inte chansen när man fick den
Ihåligt boxplay: 0% i box, under all kritik

Vi har i alla fall en fotograf som är överlägsen Kalmarsunds, kolla själv.

Dags att bryta ihop och komma igen.

Inför Resten av livet

Ren oförfalskad kärlek. Det är vad som kommer i bil efter bil från Torsås till Kalmar Sporthall idag. Vi kommer med skinnvästen i högsta hugg. Bönderna från byn. 

Jag är ganska glad att jag inte är en av dem, både för min egen hälsas skull som för alla andra närvarandes. Istället för att vänta på en försenad buss för att ta sig till stationen för att vänta på ett försenat tåg som aldrig kommer för att betala pengar för att frivilligt utsätta sig för en hjärtrytm som gravt avviker från en sådan i form av en sinuskurva kan jag istället njuta av en väldigt cinematisk upplevelse med strålande solsken, snö som smälter och med återupptäckt kärlek i hörlurarna. Sigur Rós är det bästa som hänt mänskligheten, för det är livet självt i form av mekaniska vågor och oscillerande tryck, precis lika skört, men mycket vackrare utan att vara lättsamt och naivt. Jag skulle alltså kunna njuta av detta. Men det gör jag alltså inte. Istället sitter jag med byxorna i ankelhöjd på en nedsläckt toalett (då jag inte vill bli påmind om att det nog är dags att städa nyss) och skriver detta. Det kan bara betyda en enda sak: Jag är en mycket störd människa. 

Faktum är att jag under en stor del av tiden mellan mycket intressanta konspirationsteorier rörande den svenska kärnkraftens oförmåga att göra något rätt har tänkt på vad jag ska göra när matchen startat. Förutom en del självklara (självbefläckelse och/eller alkoholkonsumtion) finns det ett par alternativ som ligger nära tillhands: träna på gymmet, promenera, läsa skönlitterära verk av högsta kaliber, läsa skönlitterära verk av en ganska låg kaliber, börja beräkna uppgifter för sammanställning av ett Mollier-diagram som gäller för 490000 pascal, läsa mer om Sveriges energisystem eller kolla klart på tredje säsongen av Californication (jag är nog inte såå störd, nu när jag tänker efter). Dock är det allra troligast att jag kommer sitta och stirra in i samma gruppering pixlar som i skrivande stund, dock med avsevärt högre puls. Jag är en slav under Slätafly-piskan och jag hatar det och jag älskar det. Det tar så mycket tid och kraft, så mycket engagemang att jag bara är ett tomt skal när Slätafly förlorar. Det är så jävla viktigt. Men jag älskar det.

Det är därför jag inte är i Kalmar idag. Senast jag tittade på derby var när Slätafly vann i Karlskrona, måste vara tre säsonger sedan. Jag mådde riktigt dåligt i flera dagar efteråt för allt adrenalin som arbetats upp under veckan innan match tog lång tid för kroppen att göra sig av med. 

Tidigare i veckan gjorde jag en film ( kolla här om du inte sett den ) och det var nog ett sätt för mig att be laget om ursäkt för att jag inte kommer dit och stöttar dom, kanske för att dom ska veta att jag är med dom ändå. Det är konstigt hur man fungerar när man tänker på det.

Jag inser att det är i senaste laget att skriva något inför match, och att de allra flesta kollar på längden av inlägget och struntar i det. De stackare som läser allt börjar nog bli ganska frustrerade av avsaknaden på substans men jag börjar bli nervös nu så jag vet inte vad jag gör längre. Det är inte meningen.

Matchen är viktig. I våra hjärtan är den viktigare än alla andra matcher. Den betyder mycket och det står en allsvensk plats på spel. Det räcker väl så. Matchen i sig är sin egen premiss och man behöver inte konstruera plattityder för att berättiga den. Att 1200 galningar vi se den är bevis nog. Gör det till en kväll att minnas, oavsett resultat. Skratta. Känn glädjen. Det tänker jag göra.

Mina ben börjar somna nu, nog dags att röra på sig. Kanske gå och handla, jämföra Santa Marias och Kockens ekologiska timjan: vilken är godast, vilken är billigast, kommer Sotarn styra PP idag. Jag kör på Kockens. Äpplejos. Hmm, undrar hur CL's uttåg ur Alliansen påverkar spelarna. Nä jag kan nog inte tänka på något annat idag. Jag blir en mer dysfunktionell än en zombie som tappat löständerna.

Jag hoppas. 

Takk...

Bron har rämnat

Sveriges Radio Kalmar skriver följande idag: 

CL98:s ordförande: "Vi har fått stå vid sidan om och titta på"

CL98 väljer att bryta samarbetet med Färjestadens IBK.

– Vi är väl inte riktigt nöjda med samarbetet och då är det lika bra att avbryta med en gång, säger Jimmy Danielsson som är ordförande i CL98.

Blev det inte som ni trodde?

– Vi har fått stå vid sidan om och titta på när de andra har lekt. Det  här har växt fram under säsongens gång.

Vad händer nu? Kommer ni att starta upp ett eget seniorlag på herrsidan i CL98:s regi?

– Ett damlag har vi haft hela tiden i 2:an. Nästa säsong kommer vi även bli ett division 4-lag på herrsidan.

Vad tror du att det här innebär på ungdomssidan? Nu kommer FBC Kalmarsund också att starta ungdomsverksamhet. Räcker det till alla?

– Ungdomar finns det gott om. Det är hallbristen som kommer att bli det stora problemet. Det har redan varit ont om halltider och nu kommer det att bli ännu svårare till nästa säsong.

Innebär det här att ni plockar hem era CL98-gubbar från Kalmarsundslaget nu?

– Alla är välkomna i CL98. Vill de spela kvar så får de jättegärna  göra det.

Har det här med de olika föreningarna också märkts i spelet? Har det funnits olika fraktioner inom Kalmarsund?

– Ja, det kan man väl säga. Det har varit många CL:are som har haft det svårt. Och många från Färjestaden också. Så det har väl varit ett tungt lass att dra.

Kalmarsunds innebandylag splittras

CL98 bryter samarbetet med Färjestadens IBK. Klubbarna går skiljda vägar. Samtidigt startar FBC Kalmarsund också ungdomsverksamhet i Kalmar.

Enligt ett pressmeddelande som skickades ut på onsdagseftermiddagen är det CL98 som väljer att inte fortsätta samarbetet med Färjestaden.

– Det finns ingen schism, säger Annette Elveroth som är ordförande i FBC Kalmarsund.

Inför säsongen 2011-2012 satsade de båda klubbarna på gemensamma elitlag på både herr- och damsidan. Nu är det samarbetet alltså över.

– Beskedet kom från CL98 i helgen. Det är naturligtvis jättetråkigt. Färjestaden kommer inte att ha ett elitlag. Det kommer istället att ligga under FBC Kalmarsund.

Fler lag att välja på

Enligt Annette Elveroth finns det ett stort intresse och många ungdomar har inte haft några lag att spela i. Därför kommer det inte att bli någon stor konkurrens på ungdomssidan mellan systerklubbarna FBC Kalmarsund och Färjestaden IBK. Nu får innebandyintresserade unga fler lag att välja på, enligt Elveroth.

Börjar det inte brådska att bestämma hur lagen ska se ut?

– Vi kommer inte att stressa iväg med att anmäla lag. Det här får ta den tid det tar. Just nu är det oklart var de olika elitspelarna kommer att söka sig.

Hjärta

Femmettan i Linsdal!

Tidig match mot tabelltvåan CL98 i Linsdal Sporthall. Klockan på väckning 07:15, upp och sträck, ut i köket, kikade på vädret och möttes av ett snövitt landskap. Frusna flingor av snö på taken och undrar samtidigt om tjejerna var uppe och vaken.  Vi drar mot Kalmar i snömodden och alla spelare möts upp i hallen som är dubbelbokad, lite förvirring uppstår mellan fotbollsträning och vår match.

CL98 är en motståndare som vi inte vet så mycket om, dem har tillgång till flest spelare i serien och det finns en del rutin i laget. Vårt höstmöte förlorade vi med 3-9 så vi hade revansch att utkräva även denna helg. Matchen drar igång i hög fart från båda lagen och vi pressar högt på varandras plan-halvor, CL låter inte våra backar få spela upp i lugn och ro utan stör våra uppspel. Vi hjälper varandra bra mellan lagdelarna och snacket är där hela tiden vilket ger oss trygghet, vi kan hela tiden vända spelet och trycka tillbaka CL mot deras zon.  Ledningsmålet kommer från Söforths klubba och det fanns vilja bakom den insatsen!

Vi håller oss till matchplanen med snabba uppspel och hjälpen finns där hela vägen från back upp till forward, ett högt bolltempo och ett bra passningsspel är idag grunden för våra 3 poäng. Boll på yta och löpningar utan boll gör att vi skapar lägen och öppnar upp CL som inte hänger med oss i idag. Vår seger känns stabil, samtliga spelare har pigga ben, kanske är det så att torsdagens ”tempoträning” följde med oss till match? – Musiclovers!! J

Söforth gör idag en trippel och tillsammans med Malin K och Malin B ansvarar dem för vår mål-produktion. Felicia har dem senaste matcherna spelat back och hon gör det mycket bra på sin nya position.  Återigen storspelar Frida i vårt mål och jag kan inte nämna hennes egna ord här vad hon tyckte om att CL fick in ett mål med endast några min kvar av sista perioden….  Kollektivet gör idag att vi enkelt spelar hem denna match.

Tack Ladies!!

//Roger

Innebandy är inte allt

Detta har inte ett skit med innebandy att göra, utan är mest lite reklam. I min klass går en snubbe med en ganska vass pipa och vi har (något runda under fötterna) pratat om att göra en Slätafly-hymn så jag tänkte bara presentera honom och bandet. Blir gensvaret stort kan jag måhända tvinga honom att komma ihåg vad han sagt. Vad som följer är väl inte helt och hållet rumsrent men det skiter jag i, läs på egen risk.

En imponerande Östgöte (som tagit sitt artistnamn från en muskelbil från Detroit) skrev en gång en tänkvärd epistel som han namngav efter sin generations största och viktigaste fråga: 80-talet, vart tog du vägen? Det är med sann glädje jag kan meddela allmänheten att jag funnit svaret.

Fader Jacobsson visste vad han gjorde när han uppbådade all sin vilja och tankekraft och bevarade de viktigaste elementen från 80-talet, håret, musiken och en fullkomligt äkta dekadens i sin säd. Alltså: 80-talet lever kvar i hans avkommor, Oskar och Elias. Dessa båda farbröder har sedan en tid tillbaka gjort livet surt för de som råkar bo i anslutning till ett ökänt garage i Kronobergs residensstad Växjö, ty dessa stackars satar har antingen glömt hur det känns att leva, eller är dom så gamla att tiden enbart är något som räknas ned mot det oundvikliga som väntar oss alla: Horn på horn fyllda till bredden med mjöd, i Odens sal i gudarnas borg, Valhall. Skål på dig Heimdall!

Ett outtalat korståg, ett fredligt jihad har påbörjats där frälsningen kommer i form av Marshall-stackar och penisatrapper, långa hårsvall och homo-erotiskt klingande machoplattityder med glimten i ögat. Kärleken till stupade hjältar är så påfallande att det inte går att motstå.

Videon nedan är deras första officiella musikvideo, låten är tagen från det kommande fullängdsalbumet och innehåller förutom en sladdande Škoda Octavia, ett sönderrivet spännislinne, en halvnaken trummis och krigsmålning även en ljudmatta som kommer till lyssnare genom den fjärde dimensionen: tiden. Det bjuds på gitarrsolon så självklara att något annat vore otänkbart, high-pitch skrik så höga att jag inte skulle kunna återge dessa även efter att ha blivit kastrerad medelst vattenslang med endast appletini som smärtstillande.

Låten som sådan lyckas med konststycket att både vara catchy och växa med varje lyssning, att jag sedan har en personlig koppling till bandet spelar kanske in men vad fan, musik kommer aldrig vara objektivt. Har jag inte sålt in låten nu vet jag inte vad jag ska göra, antagligen hjälper ingenting och du är en av de stackars satar som nämndes kort ovan. Är du tveksam? Lyssna på andra versen, lyssna på partiet efter gitarrsolot och titta mig sedan i ögonen. Kan du uppriktigt säga att du inte stampade med höger fotsula i backen är du bortom all räddning!

Vill avsluta med att han kan det där med lag-hymner då det är högst densamme som har skrivit Växjö Lakers-låten som hittas nedan. Kolla deras fejsbook för mer: http://www.facebook.com/BSTsweden eller deras youtube-kanal: http://www.youtube.com/user/BSTchannel

Slätafly - Höllviken, 7-5

[Tommy Bodling satte sitt liv på spel när han kurade ihop bakom sargen för att föreviga ännu en Flyersmatch. Resultatet innehåller bland annat Mohikanen, Kanoten, en glad lagkapten, ett par bollar i nät och en jävla massa närkamper. Kolla här. ]

Ytterligare en hemmaseger på kontot efter seger med 7-5 mot Höllviken efter en lite halvdan insats. Första minuterna i andra perioden spelade de blå likt ärkeänglar (måhända med mohikanfrisyr) och passningarna skar som varma bestick genom den skånska gräddan grädden, men för det mesta var spelet något omständigt. Ändock, rättvis seger som borde varit större.

Första perioden började med bra spel av Slätafly och man hade mycket boll och några lägen men kunde inte få till det riktigt. Vissa hade dock för mycket boll och helt plötsligt stod det 0-2 efter två riktiga bjudningar. Sedan presenterar dagens domarpar sig när Linus Strelert springer på en bortaspelare, dock var utvisningen inte mycket att snacka om. Däremot gör dom bort sig grundligt strax efteråt när dom i det efterföljande boxplayet hittar en ofattbar utvisning på Höllvikens Fredrik Svensson. Utvisningarna blir mållösa men Martin Magnusson kan göra mål tio sekunder efter Höllviken blivit fulltaliga. En minut senare kommer kvitteringen då Höllviken står och sover vid ett frislag och Linus Strelert fick öppen kasse och hade bara att sätta dit den. Perioden slutar 2-2 och bjöd inte på särskilt mycket underhållning.

Andra perioden var däremot en trevligare resa. Exakt en minut efter tekning revanscherar sig Kapten Lök efter ett par fadäser i första perioden när han skruvar in ett skott en bit utifrån. Nästa mål kommer omgående när planens bästa spelare Emil Johansson gör sitt första mål för dagen. Periodens tredje mål dröjer inte länge, Strelert kan göra mål på ett sätt som liknade hans första, denna gången i powerplay, där en passning rakt genom Höllvikens zon gör att han har öppet mål. Här hände något. Slätafly börjar spela lite ofokuserat och det duger inte, särskilt som Höllviken stack upp ganska farligt emellanåt. Slätafly fick ytterligare ett powerplay men ställer inte upp riktigt vid ett frislag och släpper mycket onödigt in en boll i boxplay. Klantigt. Bortalaget fick efter detta lite luft under vingarna och ökade frekvensen ett snäpp. Fortfarande känns Slätafly som det bättre laget men vad gör det när man spelar motståndarna i händerna. 5-4 kommer med sju minuter kvar men ett vackert skott från kanten av Emil gör att läget känns lite mer stabilt, dessutom kommer 7-4 innan paus och det känns som att Höllviken måste hitta på något alldeles extra för att få poäng med sig hem.

I tredje perioden är tempot lite lägre och då jag först var rädd att bortalaget skulle spela med stora risker och skjuta på allt blev jag mycket glad då dom istället började se lite trötta ut. Slätafly kontrollerar perioden och förutom några farliga skott, bland annat ett i stolpen uteblir den frenetiska slutspurten. Tyvärr ökar inte Slätafly tempot nämnvärt och tar inte chansen att döda matchen en gång för alla. Höllviken tröstmålar i slutsekunderna men det räcker ju inte.

Från andra periodens rivstart var jag inte särskilt orolig, det kändes som att Slätafly hade ganska bra koll och vinner helt rättvist. Det krävs lite bättre takter nästa vecka mot ett formstarkt Kalmarsund om avståndet inte ska ätas upp. Dock lär tändvätskan som vanligt i derbyn inte saknas, vilket det kanske var lite sisådär med idag. Bäst i Slätafly var Emil Johansson. Linus Strelert och Jonathan Rudholm stod också för en mycket bra insats där den sistnämnde med största säkerhet gjorde sin bästa match i Slätafly-tröjan, mycket roligt att se!

Har ni möjlighet tycker jag absolut att ni ska åka till Kalmar imorgon och stötta våra stolta damer i derbyt mot CL98, det är dom värda!

Inför Höllviken

Efter en veckas vila och byten av de kättingar som håller sporthallen i upprätt läge är det snart dags för match igen. Seriens bästa nykomling kommer på besök från Malmö och med sig tar dom revanschlusta, både från Slätaflys vändning i höstens möte och Rökes vändning förra veckan vilket tillsammans med Slätaflys goda form på hemmaplan med sju raka segrar (om man räknar med suddenvinsten mot Munka-Ljungby) borgar för en trevlig tillställning.

Höllviken vet jag i princip ingenting om mer än vad statistiken berättar: Ett ungt lag, medelåldern bland dom som gjort mer än fem matcher ligger på strax över 21 år, endast två spelare är 25 år eller mer. Johannes Wilhelmsson och Pontus Karlsson är deras bästa poängplockare på 28 respektive 21 poäng. Sen är det inte så mycket mer. Höllviken har hamnat lite i ett ingenmansland med hela sju poäng upp till Sävsjö på sjätte plats och fyra poäng ner till Carlshamn som jagar närmast efter, men man har ambitioner att ta sig upp på övre halvan. Jag tvivlar dock på att man tar in sju poäng på Sävsjö men kpppppdjhuhuasd... fan, florsocker på tangentbordet... löper inte någon som helst risk att åka ur. Det är nog ganska behagligt för ett ungt lag att gå in i varje match utan press. Ganska skönt för ett lag med spännande juniorer att i lugn och ro kunna indoktrinera framtida stöttepelare. Jag tror att dom skulle kunna vara en obehaglig upplevelse för topplagen i vår, men ett taggat Slätafly ska normalt vara numret för stort.

Jag ser mycket fram emot matchen, ska bli skönt att kolla på en hemmamatch igen, det har jag inte gjort sedan Carlshamn så jag är jävligt laddad. Sätter mig nog i S-hallen imorgon redan, så jag får en bra plats.

Bara för att det är roligt tänker jag tippa omgångens matcher:

Carlshamn - Örlogsstaden, 6-6

Engelholm - Kalmarsund, 8-6

Röke - Sävsjö, 4-9

Hovslätt - Munka-Ljungby, 3-8

Slätafly - Höllviken, 8-4

Damerna nollade serieledarna

Slätaflys damlag tog igår sin tredje raka seger när serieledarna från Borgholm besökte Torsås Sporthall och har nu börjat klättra uppåt i en haltande tabell. Fortsätt så tjejer! Precis som vanlig är referatet från Roger Karlsson.

Det var osäkert om det skulle bli någon match mot suveräna serieledarna Borgholm. Förkylningar härjar nu och hade drabbat flera spelare hos våra motståndare, men Fia i Borgholm lämnade ok för spel på lördag eftermiddag. Samling i hallen och idag lyste det revansch i allas ögon, vårt höstmöte förlorade vi med 5-4 efter att ha åkt över bron med endast 9st spelare plus målvakt. Idag hade vi betydligt mer folk till förfogande och det kändes skönt att inte behöva vakna på morgonen och fundera över hur vi skall formulera laget.  

Att det skulle bli en tajt match idag med chanser åt båda hållen var vi ganska överrens om.  Första perioden är igång om det börjar lite avvaktande från båda lagen men sen kör det igång. Vi är ängsliga i vissa situationer, lite obestämda och har initialt stor respekt för våra motståndare. Spelet går upp och ner för oss, vi lyckas att skapa lägen men vi lyckas inte att spräcka nollan. Vi har några bollar som träffar ramen men inga mål åt något håll trots att chanser finns för båda lagen. Borgholm har ett par öppna lägen som hamnar över sarg istället.

Inför andra går vi ner på folk och gjuter mod i våra damer att stå upp mer, vara tydliga, bestämda, tuffa och visa vilja i varje situation, vilja vinna varje situation.  Vi plockar runt i våra kedjor för att få fart i benen, vi drabbas av en utvisning som vi nollar ut, vi har många individuella misstag i andra som ger Borgholm målchanser men vi reparerar genom hårt arbete, inget skönspel, grötigt och rörigt, strukturen saknas men fortfarande 0-0 efter tvåperioder.

Under 3 min i tredje perioden avgörs matchen, efter drygt fyra minuters spel får vi frislag i offensiv zon, strax till höger, en variant där Strand petar och överlappar och sen stänker Söforth bollen i nät, i mål, i kassen och det var 1-0 på tavlan. Målet ger oss energi och Malin K tar skott i mittzon, målvakt lämnar retur som Åsa fiskar upp till Jossan som rakar in 2-0, detta sker endast 16 sekunder efter vårt ledningsmål.  Vi är starka i sista perioden, vi vill mer, vi ska mer och det är Flyers som sitter i förarsätet, Söforth lägger pass till Birger som tar två steg och lägger den lågt nere och 3-0. Frida storspelar i målet och Borgholm åker tillbaka över bron utan att göra mål idag.  

Ett gemensamt segervrål i hallen!!