Slut. The End. En lång säsong är slut och jag ska vara helt ärlig. Jag förväntade mig mer av Slätafly. Kanske är en tredjeplats inget att gråta över men tyvärr gjorde man alldeles för många dåliga matcher för att vara med och slåss om seriesegern. I vilket fall, nu är serien färdigspelad och Höllviken överraskade mig genom att gå hela vägen och när man tittar på tabellen är det inte ett dugg orättvist. Håller dom för Allsvenskan? Vi får väl se men i mina ögon är dom sämre än både Malmö och Kalmarsund som vunnit föregående år men visst, ett par vassa nyförvärv och det kan gå vägen.
Hårdare träning, mer fokus och större vilja nästa säsong och vi blir tuffa att slåss mot!
Engelholm drog fem nitlotter i sista omgången och åkte ut med röven före. Dom hade länge chansen att säkra nytt kontrakt men tog den aldrig och hungrigare lag sprang förbi på slutet. Enligt uppgift så var Engelholm helt katastrofala i vårens match mot Slätafly trots en pinne och släpper man in flest mål av alla så förtjänar man nog att åka ut ändå.
Eventuellt är det så att jag gjort mitt sista framträdande i innebandyns division 1 jag också. Givetvis kommer jag säkerligen få innebandyabstinens framåt sommaren men sen när serien är igång kommer jag (förhoppningsvis) ha hämtat ut min examen och befinna mig på okänd plats, antingen på jobb eller (mest troligt) ett påbyggnadsprogram mot civilingenjör i Karlstad. Avståndet hem till Ekbackshallen kommer med största sannolikhet vara så långt att det inte kommer vara värt att skriva mer. Jag hoppas jag kan lämna över stafettpinnen till någon annan.
Vill med det tacka alla trogna och otrogna läsare för att ni gett mig en anledning att skriva, jag ska inte ljuga och säga att det alltid varit roligt men det har för det mesta gett mig otroligt mycket. Kunde aldrig drömma om den respons jag fått när jag började skriva och har snittat fler läsare om dagen än vad jag hoppades jag skulle uppnå på en månad.
Vi kommer att ses i sporthallen framöver, min kärlek till Slätafly dör inte med bloggen. Ha det bra, det tänker nämligen jag!
//Joel Milesson
