tisdag 20 mars 2012

Oldboys - Xxxxx, X-X

Oldboysen är numera trefaldiga seriesegrare och den vinnarmentalitet som bubblar i lagets närhet är så tjock att den går att ta på, men oj vad förvånad jag blev när man värmde upp innan matchen! Det gjorde tydligen gott och eftersom ingen sträckte sig i ljumsken var det nog ett bra drag. Dagens motståndare hade vita tröjor, vad dom kom ifrån visste ingen men i skuggan av de fagra ärkeänglarna i blåa lumpor såg dom ut som ett gäng dagisbarn på slakteriet, livrädda utan att riktigt förstå vad som var på väg att hända. 

Då Viktor Larsson tyckte att Ålen behövde få lite tempo i benen gav Osa och Ola honom lite speltid, ganska försiktigt till en början för att han skulle få känna på det, tårögd och skakig av äran och pressen på hans axlar. Han fick också en tröja med en hel del magi invävt i sömmarna, måste varit stort för honom.

Oldbojsen rivstartar matchen, vinner första teket innan domaren satt pipan i munnen och ökar därefter tempot tills ungefär halva första bytet är spelat, sedan vaggar man in motståndarna i en falsk känsla av säkerhet, gör ett halvtaffligt byte för att sedan explodera i en kaskad av fantastiska finurligheter och galanta krumbukter, Mackan ser till att mosa in ledningsmålet efter cirkus fyra minuter. Ola solorajdar men avslutet tar i ribban, bortalagets ledare går genast över till den lite mer defensiva 5-0-0 uppställningen och verkar ganska nöjd med det beslutet när kvitteringen kommer efter tre minuter, en hemmaspelare är sist på bollen. Sådan var överlägsenheten att bortalaget inte ens fick göra sina mål helt på egen hand.

Repliken kommer omgående när Stefan retfullt enkelt tunnlar målvakten från nära håll, men trots ett nära på hundraprocentigt bollinnehav känner Slätafly att det taktiskt rätta är att spela runt bollen hellre än att skjuta. Eric ”Duracell” Ingvarsdotter showar lite när han försöker ta köksvägen med backhand, men trots flinka handleder lyckas inte konststycket. Värt att notera från första perioden är också en mysig droppassning av Tobbe och ett gäng vassa passningar signerade JH. Självsäkerheten gränsade dock till nonchalans då Joel Karlsson väljer att låta två spelare stå framför mål helt fria vid ett frislag från hörnan, båda missade bollen.

I andra bjöds publiken på ett dunderskott i kryssribban och ett i ribbribban av planens homo erectus; Olof ”Offe” Bondesson, en vildsint dans av en fjärdedel av domarstyrkan, en blixtrande Eric som tunnlar och har sig, ett spel som fick mig att tänka på Invincibles, en räddad straff av Älgen och en assistpoäng av densamme, Tobbe gör en grym imitation av Neo i Matrix, en domare som räddar bollar med bollarna, fick han inte pansarpung av sviterna var det en transvestit. Men min favorit är ändå i boxplayet som följde straffmissen, en av bortaspelarna är alldeles till sig och skriker och gapar ifrån bänken att klockan inte går, innan han kommer på sig själv och tränaren hyschar, shit kanske är bra att spela pp i 2.15 istället. Perioden slutar med resultatet 7-2.

I tredje perioden funderade jag på vad som skulle hända om man högg huvudet av folk och satte dit ballonger istället, men jag fick med lite på video ändå! Slutresultatet står på internet.



Inga kommentarer: