Slätafly - Höllviken, 7-5

[Tommy Bodling satte sitt liv på spel när han kurade ihop bakom sargen för att föreviga ännu en Flyersmatch. Resultatet innehåller bland annat Mohikanen, Kanoten, en glad lagkapten, ett par bollar i nät och en jävla massa närkamper. Kolla här. ]

Ytterligare en hemmaseger på kontot efter seger med 7-5 mot Höllviken efter en lite halvdan insats. Första minuterna i andra perioden spelade de blå likt ärkeänglar (måhända med mohikanfrisyr) och passningarna skar som varma bestick genom den skånska gräddan grädden, men för det mesta var spelet något omständigt. Ändock, rättvis seger som borde varit större.

Första perioden började med bra spel av Slätafly och man hade mycket boll och några lägen men kunde inte få till det riktigt. Vissa hade dock för mycket boll och helt plötsligt stod det 0-2 efter två riktiga bjudningar. Sedan presenterar dagens domarpar sig när Linus Strelert springer på en bortaspelare, dock var utvisningen inte mycket att snacka om. Däremot gör dom bort sig grundligt strax efteråt när dom i det efterföljande boxplayet hittar en ofattbar utvisning på Höllvikens Fredrik Svensson. Utvisningarna blir mållösa men Martin Magnusson kan göra mål tio sekunder efter Höllviken blivit fulltaliga. En minut senare kommer kvitteringen då Höllviken står och sover vid ett frislag och Linus Strelert fick öppen kasse och hade bara att sätta dit den. Perioden slutar 2-2 och bjöd inte på särskilt mycket underhållning.

Andra perioden var däremot en trevligare resa. Exakt en minut efter tekning revanscherar sig Kapten Lök efter ett par fadäser i första perioden när han skruvar in ett skott en bit utifrån. Nästa mål kommer omgående när planens bästa spelare Emil Johansson gör sitt första mål för dagen. Periodens tredje mål dröjer inte länge, Strelert kan göra mål på ett sätt som liknade hans första, denna gången i powerplay, där en passning rakt genom Höllvikens zon gör att han har öppet mål. Här hände något. Slätafly börjar spela lite ofokuserat och det duger inte, särskilt som Höllviken stack upp ganska farligt emellanåt. Slätafly fick ytterligare ett powerplay men ställer inte upp riktigt vid ett frislag och släpper mycket onödigt in en boll i boxplay. Klantigt. Bortalaget fick efter detta lite luft under vingarna och ökade frekvensen ett snäpp. Fortfarande känns Slätafly som det bättre laget men vad gör det när man spelar motståndarna i händerna. 5-4 kommer med sju minuter kvar men ett vackert skott från kanten av Emil gör att läget känns lite mer stabilt, dessutom kommer 7-4 innan paus och det känns som att Höllviken måste hitta på något alldeles extra för att få poäng med sig hem.

I tredje perioden är tempot lite lägre och då jag först var rädd att bortalaget skulle spela med stora risker och skjuta på allt blev jag mycket glad då dom istället började se lite trötta ut. Slätafly kontrollerar perioden och förutom några farliga skott, bland annat ett i stolpen uteblir den frenetiska slutspurten. Tyvärr ökar inte Slätafly tempot nämnvärt och tar inte chansen att döda matchen en gång för alla. Höllviken tröstmålar i slutsekunderna men det räcker ju inte.

Från andra periodens rivstart var jag inte särskilt orolig, det kändes som att Slätafly hade ganska bra koll och vinner helt rättvist. Det krävs lite bättre takter nästa vecka mot ett formstarkt Kalmarsund om avståndet inte ska ätas upp. Dock lär tändvätskan som vanligt i derbyn inte saknas, vilket det kanske var lite sisådär med idag. Bäst i Slätafly var Emil Johansson. Linus Strelert och Jonathan Rudholm stod också för en mycket bra insats där den sistnämnde med största säkerhet gjorde sin bästa match i Slätafly-tröjan, mycket roligt att se!

Har ni möjlighet tycker jag absolut att ni ska åka till Kalmar imorgon och stötta våra stolta damer i derbyt mot CL98, det är dom värda!