Dags för match igen, och det är jumbon som står för motståndet i helgen. De har på slutet vaknat till liv och vann mot Munka och var sedan 12 sekunder från att slå Höllviken, men lyckades med konststycket att släppa in två mål under denna tiden och gav därmed bort sina poäng till Skåne.
Hovslätt. Mmmhh. Dom har ju värvat en del sedan förra matchen mot Slätafly, mest namnkunnig av nyförvärven är nog Andreas Elf som Slätafly har haft nöjet att möta några gånger. Elf började gråta utanför omklädningsrummet i Sporthallen en gång, jag tror det var Jonte som var lite elak vid pojkvaskern. Hur som är/var han en duktig innebandyspelare och vilket som gäller idag vet jag inte, det beror på hur fräscha hans knän är efter otaliga operationer. Men jag har en känsla av vi nog får se upp med honom på söndag, vare sig han skaffat dispens för en rollator med nyservade v-bromsar eller inte.
Fast det finns egentligen bara två scenarier denna match: Antingen gick luften ur Slätafly efter massakern förra veckan och då är det tveksamt om det blir poäng. Eller så visar Slätafly stake, rejält grov sådan, och kör över Hovslätt från första sekund till sista sekund. Jagar målskillnad. Huvudsaken är att de spelare som underpresterade förra matchen (vilket i princip betyder samtliga) visar viljestyrka. Jag vill se ledare på planen. Ett poängtapp på hemmaplan mot jumbon är jävla skandal vare sig det är 1996 års Stefan Mattsson eller en kataplexisk blobfish med hängpung som står i målet, det är skitsamma för tre poäng är det enda som betyder något i helgen. Annars lägger jag ner bloggen och låter den åldras lika värdigt som en burk Kräm Fräsch utan solhatt längs sidenvägen.
Svammel svammel svammel. Nu lägger jag ner detta. Äter lite müssli istället. Kanske lyssnar på
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar