Katastrof

Dagens match var ett rejält bottennapp, en defensiv katastrof som inte gjorde många glada. Åtminstone inte någon smålänning. Jag antar att Lagan kommer känna ett litet sting av irritation, men se, det gör jag också. Det började bra, Slätafly hade mycket boll och rullade fint, rörde sig finurligt och var också laget som spräckte dödläget efter två minuter. Lyckan varade dock inte särskilt länge, Malmhaug gjorde två mål inom en och en halv minut innan Ola kvitterade. Fyra mål inom fem minuter. Försvarsspelet var ungefär så bra som det låter. Efter första perioden hade Slätafly återtagit ledningen och 4-3 var ställningen efter 20 spelade minuter. Rättvist.

Andra perioden började bra och Slätafly fick in 5-3 i powerplay redan efter 13 sekunder. Malmhaug som spelade med kniven mot strupen flyttade således upp sin grundposition lite. Slätafly som inte hade något att spela för slutade således att spela. Katastrof är ett ord som passar ganska bra. Fem raka bortamål var kanske i mesta laget men helvete vilket fantastiskt uselt försvarsspel Slätafly visade upp. Malmhaug slutade perioden med att få två man utvisade de sista två sekunderna.

Sista perioden började alltså med spel 5 mot 3 och halvminuten in i perioden gjorde Jens sitt andra för dagen, precis som det första styrs bollen och ändrar bana innan den går över linjen. Ola reducerar med sitt fjärde mål för dagen efter fem minuter men två skitmål från bortalaget såg till att skicka tre poäng till Malmhaug. Slätafly tröstmålade två gånger innan slutsignalen men det hjälpte ju föga.

Motivation slår klass är en gammal sliten klyscha och idag stämde den, om än knappt. Trots obefintligt försvarsspel från hemmalaget höll det på att gå vägen. Slätafly bjöd bort matchen billigt. Emellanåt spelade man ganska trevlig innebandy, åtminstone offensivt, och gjorde några riktigt fina mål men.. men.. men.. var var försvarsspelet?